Nu har jag kommit hem från en två veckors semester i Kalifornien. Min son Razmus och hans flickvän Tilde är ute och reser under flera månader och nu var det dags för dem att åka till våra vänner i San Francisco, närmare bestämt Mill Valley. Alltså ett ypperligt fint tillfälle för min del att få träffa både Razmus, Tilde och alla fina, härliga vänner där borta. 1994 efter att jag hade tagit studenten så åkte jag till San Fransisco som au pair. Jag trivdes inte speciellt bra i min första familj, och jag kände mig inte ”klar” i staterna efter…

När jag växte upp så började alltid påskaftons morgon med äggjakt. Mamma och pappa hade gömt Cissis och mitt påskägg någonstans i huset, och sen ritat kartor och skrivit gåtor som till slut ledde fram till vart äggen fanns. En tradition som jag tog med mig och alltid gjorde för Razmus och Erik när de var små. Sen målade vi påskkort, klädde ut oss och tog våra små korgar och knackade dörr hos alla i kvarteret för att förhoppningsvis skrapa ihop ännu mer godis. Jag minns att vi ofta hade godis kvar i flera veckor efter påsk. Äggmålning var också…

Sedan jag blev kusligt bekant med vad döden innebär så förändrades allt. Jag förändrades, familjen förändrades och min syn på livet förändrades. Aldrigheten har följt mig sen juli 2010 när barnens pappa dog. Det var första gången jag förstod vad Aldrigheten innebar. Det är ett svårt ord att greppa, svårt att förstå och svårt att sätta ord på. I september 2021 drabbade Aldrigheten mig igen. Och den här gången på ett plan som jag inte hade en aning om hur jag skulle hantera den. Jag önskar att jag aldrig hade behövt lära känna Aldrigheten. Jag avskyr verkligen det ordet, och…

Ja, så var då dagen här när min son Razmus ska ge sig ut i världen. Tilde, Razmus flickvän, väntar på honom i Costa Rica där de bland annat ska surfa, umgås och självklart skapa minnen för livet. De kommer utforska lite olika länder på sin resa, för att sedan avsluta i en av mina absoluta favoritstäder, San Francisco. Där kommer de bo hos min gamla au pair familj 😍. Det är så fantastiskt underbart att vi fortfarande har så fin kontakt efter alla dessa år. Razmus har blivit en bonus-son i Brandon-familjen och är alltid välkommen att bo och…

En av de största utmaningarna i sorg är hur oförutsägbar den är. Jag har upplevt det på så många olika sätt, både efter förlusten av min son Erik, barnens pappa Mats, och min pappa Gunnar. När vi upplever sorg så vet vi aldrig vad det är som kommer trigga i gång oss känslomässigt. Vi vet inte vad som kommer sägas, vad vi kommer möta, eller vilka minnen som dyker upp. En gång började jag gråta ordentligt mitt inne i en mataffär när jag gick förbi hyllan med nudlar. Erik brukade säga –”Mamma, kan inte vi alltid ha nudlar hemma så…

Ännu ett år att lägga bakom sig. Ett år med gott och blandat precis som vanligt. Egentligen vet jag inte hur och vad jag gör för att leva vidare i det här jordelivet, men här är jag ju, och vissa dagar är till och med ganska bra. Att jag har trampat runt här utan min yngste son Erik i två år och tre månader känns brutalt, vidrigt och jättekonstigt. Varenda cell i kroppen saknar honom och jag har ofta funderingar kring vem han skulle ha varit idag. Hur skulle han sett ut? Hade han valt att plugga vidare, eller hade…

Jag har precis upplevt en magisk vecka i ett otroligt vackert hus i Sitges, Barcelona, där jag har spenderat mycket tid med att bara studera utsikten från terrassen. Rätt känsla infinner sig inte bara genom att titta på bilder, det måste upplevas, men jag hoppas ändå att lite sol och värme når ditt hjärta när du läser och ser bilderna. Min fina, goa väninna Michaela och jag har varit på Christina Nilssons Hälsoboost i Sitges under fem dagar där vi har börjat varje morgon med Leffes yoga följt av en härlig frukost med mängder av frukt och grönsaker i alla…

Någon sa till mig vid något tillfälle att rädsla inte stoppar döden, rädslan stoppar livet. Den här meningen fastnade hos mig, och jag började fundera över mina egna rädslor som jag bär runt på. Efter allt som har hänt i form av olyckor i min familj, så har det framkallat rädslor och katastroftankar hos mig. Jag tänker också att rädslor kommer från mina tankar om framtiden. En framtid som jag gärna skulle vilja kontrollera, men det går ju såklart inte. Och är det något jag borde ha lärt mig så är det väl just det! De allra flesta av våra…